Birgittinska Rosenkransen
- I den Birgittinska Rosenkransen mediterar man över de sk mysterier som passar för dagen (enligt den vanliga rosenkransen). Den sjätte dekaden är alltid ägnad åt Kristi lidande. Ett annat vanligt alternativ är att som första hemlighet i den Glädjerika Rosenkransen meditera över den Obefläckade Avlelsen.
Som sjätte hemlighet i den Smärtfyllda Rosenkransen att meditera över den döde Jesus i Marias armar.
Som sjätte hemlighet i den Ärorika Rosenkransen att meditera över Marias moderliga beskydd.
- Inled varje dekad med Trosbekännelsen (för att ära Maria som Gud Faders främsta dotter och för hennes innerliga trosliv) samt Fader vår, som i den vanliga Rosenkransbönen.
- Efter sex dekader ber man ytterligare ett Fader vår för att ära Guds Moders Sju Sorger och Fröjder (i hela rosenkransen blir det sju Fader vår tillsammans).
- Efter det sista Fader vår kompletterar man åren (de sextio Hell dig Maria) med tre Hell dig Maria så att summan av Hell dig Mariabönerna blir 63. Dessa sista böner ber man på rosenkransens pendang.
- Glöm inte att alltid avsluta Rosenkransen (oavsett om det är den sk Dominikanska eller den Birgittinska ) med att be enligt den Helige Faderns intentioner för Kyrkans väl och åtnjutandet av avlaten.
Denna rosenkrans eller krona fick stor spridning tack vare ett mirakel. Den Heliga Birgitta rörde vid en sjuk person med sin välsignade rosenkrans, som hon nyss fått tillstånd att sprida. Den sjuke, som var desperat, blev genast frisk. Flera påvar har under seklernas gång berikat den Birgittinska Rosenkransen med avlat, vilka senast i ett sk Breve bekräftades och sammanfattades av Benediktus XIV (1740-58) den 15 jan. 1743.